.

Och där kan vi betrakta köksrenoveringen som klar. Det sista fixade rörmokaren idag så vi har vatten i köket. Nu är det bara någon liten pillsak kvar här och där men inget som märks direkt. Oh happy day! 

Igår blev jag äntligen av med mitt köksbord som stått i vardagsrummet under renoveringen. Det är på tok för stort att ha i mitt kök nu, vill inte känna att det är trångt.

Så jag har beställt ett nytt bord som kommer nästa vecka, högblankt och fint precis som köket. Jippiiiii! 

Nu ska ni få se vad som hänt med köket tänkte jag. Här har vi hur köket såg ut när jag flyttade in:

Och såhär ser köket ut idag: 

Ganska stor skillnad och jäklar vad snyggt det blev. Glad och lycklig tjej! 

Alla är jättefina tycker jag men den beiga med vitt där alltså.. Haha! 

Helt uuuuunderbar tavelram, den bara måste jag ha. 

Finaste lamporna.

Lite synd att man inte är gjord av pengar bara. Men allt eftersom att plånboken tillåter så. Lite i taget sådär. 

Skillnaden mellan dessa bilder är helt galen kan jag tycka. Evelyn kände inte ens igen mig på den vänstra bilden och kunde inte alls komma på vem det var. 

Den vänstra bilden är tagen 6 månader efter att Evelyn föddes. Den högra bilden är tagen 6 månader efter att Millie föddes. Lite skillnad kan man säga! 

Jag kommer aldrig att gå tillbaka till att vara den där blonda tjockisen, det finns inte på världskartan. Att trivas med sig själv och sin kropp är världens mest tillfredsställande känsla! 

Bloggen hinns inte riktigt med. Jag prioriterar så mycket annat i mitt liv. Det är inte helt enkelt att hinna med allt man vill göra. Ta hand om barn, träna, umgås med vänner och göra något annat kul någongång ibland sådär. Träningen tar ju upp väldigt mycket tid i vår familj helt klart. R som tränar 6 gånger i veckan och jag som gör detsamma, det tar TID. Men det får oss också att må bra, det gäller att prioritera. Vad får DIG att må bra? Resten av tiden i princip går ju till barnen och vår lilla familj och så jobb på det såklart. PUH! 

 

 

 Snart dags att knalla mot förskolan och hämta hem storasyster, ska förbereda lite mellis först bara. Ja vardagen är igång, hej vad det går.

 

 

 Jag har lite lätt panik. Jag får nämligen lite ångest som sköljer över mig när jag tänker på att jag inte har börjat träna ännu. Millie blev 4 veckor tidigt imorse och jag tänker mig att jag borde ha kommit igång lite nu. Ingen hardcore träning med all in och allt vad det heter som jag sysslade med innan jag blev gravid, såklart. Utan mest att komma dit, få in vanan igen, lyfta lite lätta vikter och sakta men säkert börja forma kroppen och återgå till den träningen som jag faktiskt kom att älska. Jag vet inte vart jag ska börja riktigt men jag tror jag har ganska bra koll egentligen på hur man bör eller snarare inte bör träna efter en graviditet och efterföljande förlossning.

 

Om jag längtar efter att vara en tjockis på gymmet igen? Det kan jag inte direkt påstå, haha. Jag kommer inte i mina gamla snygga träningskläder utan jag har ett par byxor som jag använder när jag promenerar. Det var byxorna som jag hade när jag började min viktminskningsresa i mars förra året, fettobyxorna!

Jag minns känslorna av att vara en nybörjar-tjockis på gymmet, ständigt obekväm och lätt förvirrad. Allt eftersom kilona rasade (och musklerna kikade fram) försvann känslorna med dem och jag var istället on top of the world, mer hälsosam än någonsin, mer vältränad än någonsin, piggare än någonsin.. Och snyggare än någonsin, det ska vi inte hymla med för visst tränar man to look good as well? Jag skriver under även om det mest bara är en god konsekvens av sunt leverne!

 

 

Min lilla tös är som sagt var bara 4 veckor så jag borde inte känna den här stressen, 4 veckor är ju ingenting. Man bär sitt barn i 9 månader och det sägs ju att det kan ta kroppen minst lika lång tid att återhämta sig och återgå till det "normala". Denna dumma stress som man lätt lägger på sig själv. Man ska föda barn, man ska ta hand om barn, man ska gå ned i vikt, man ska träna och man ska le & se glad ut mest hela tiden. Framförallt är det svårt just nu att släppa den stressen för jag vet ju hur mycket bättre jag mår (utan att jag för den sakens skull mår dåligt nu för det gör jag verkligen inte) när jag är tillfreds med mig själv.

 

Jag längtar efter att få komma igång med träningen men samtidigt försöker jag intala mig själv att det inte är bråttom. Att jag med gott samvete kan stanna i den här bebisbubblan en stund till, den lilla bubblan som innebär att man snusar på bebis, myser med sin familj och bara njuter av varandra vid varje tillfälle som ges. Det är livet och jag kommer att sätta fart med träningen så småningom och det är helt okej försöker jag få mig själv att inse!

 

 

 

Åhh blablablabla svammel svammel & babbel babbel på mig.. Enough said!

 

 

 

 

Det lilla projektet som jag pysslat med under helgen är äntligen klart. Det blev inte riktigt så som jag ville då mitt tålamod till sist tog tvärslut. Haha men det blev väldigt mycket bättre än hur det såg ut från början. Vi hade kvar ett Sniglar-skötbord från IKEA sedan Evelyn var bebis. Tanken var att göra om det redan när vi köpte det då men det blev aldrig av den gången. Däremot vägrade jag ställa in det fruktansvärt fula skötbordet i vårt nu fina badrum och bryta allt som heter matchning där inne. Sagt och gjort, det fula skötbordet är pimpat för att passa in hos oss!

 

 

 

Idag har jag varit iväg en sväng. R jobbade bara 4 timmar idag så jag lämnade av honom på jobbet och åkte runt och kikade lite. Jag hann med Blomsterlandet, Stinsen, Maxi, Rusta och så BlomsterRiket. Inte fy skam och under tiden kom jag på ett litet projekt som jag nu har dragit igång med. Det kommer ta sin lilla tid att färdigställa det då man måste göra saker och ting i omgångar men förhoppningsvis är det klart tills på söndag. Hoppas det blir lika bra som det ser ut i mitt huvud, ni får se när det är klart!

 

Jag hann med en sväng hemma innan det var dags att hämta Evelyn på förskolan och R på jobbet. Jag sprang in i en sån där smyckesställning (som jag tänkt köpa i hundra år!) så jag rensade bland mina smycken och hängde upp smyckena på den. Åh så fint det blev verkligen. Jag tyckte inte den såg så mycket ut för världen när jag såg den men med smyckena blev det mycket bättre än förväntat.

 

Jag är trött på mig själv. Jag är trött på att vara världens sämsta människa.

Från att ha tränat minst 5 gånger i veckan till att inte ha tränat alls på säkert snart 4 månader. Herregud vad sämst!

Jag har inte haft något träningssug alls what so ever. Läsa träningsbloggar, diskutera träning and so on är fortfarande lika kul men att själv dra på sig träningskläderna och ge sig iväg - njaa. Jag är inte så mycket för det här med att "mesträna" utan när jag tränar då vill jag köra tills jag skakar, stupar & spyr. Det håller inte riktigt att träna på samma sätt som jag gjort tidigare, typ hoppa grodhopp tills jag ser vitt.

Men häromdagen hände det något och jag blev plötsligt väldigt sugen på att träna och det där suget har suttit kvar sedan dess och idag är det mer eller mindre enormt.

Hade husmaffian i lurarna on my way to förskolan och jädrar hörrni.. SUGET!

 

Så jag ska verkligen ta mig iväg och träna denna veckan, förhoppningsvis hinner jag på onsdag men annars får det helt enkelt bli på torsdag när jag är ledig. Jag har hunnit byta schema på jobbet sedan sist jag tränade och det här schemat är inte alls lika träningsvänligt, då jag aldrig börjar riktigt sent eller slutar riktigt tidigt. Jaja jag har ju inte alls samma mål som tidigare (helt omöjligt) och behöver inte träna 5 gånger i veckan. Mitt mål får bli att jag tar mig iväg och rör på mig och lyfter lite vikter fifan. Så jag inte slappar ihop totalt, känns tråkigt att tappa allt det som jag kämpade så hårt för.

 

Det är verkligen världens sämsta anledning att inte fortsätta träna för att man är gravid. Det är snarare verkligen en anledning till att fortsätta träna. Så länge man mår bra så är det bara positivt för både bebisen i magen och en själv såklart. Gäller bara för mig att komma igång igen nu efter den där typiska gravidtrötthetssvackan. KOM IGEN NU!

 

En tanke som för mig är väldigt omotiverande är att klämma ner sig i sina ubertighta träningskläder när kroppen inte ser likadan ut som sist man använde dem. Kommer jag ens att komma i dem överhuvudtaget? Hahah ja det lär ju ge sig!

 

 

Jag har varit riktigt sugen (väldigt länge) på att göra min femte tatuering. Än på en stund är det inte aktuellt men jag letar hela tiden efter vad jag vill göra. Nu är jag närmare än någonsin att kunna ta ett beslut, sådan jädra beslutsångest har den här tjejen ska ni veta.

Den med svalorna har legat med på topplistan hela tiden. Min nya favorit är den sista med text längs med nästan hela armen, ofattbart snyggt. Jag dör lite över hur swag den är. Den i mitten kommer inte långt efter den heller, text längs med axeln sådär. Dock inte den texten, my own thing you know.

 

 

 

 

 

Vad tycker ni? Något som faller er i smaken?

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag ska ge mig ut på en powerwalk vilken sekund som helst men just nu ligger jag fortfarande i sängen och slöar. Skönaste! Det blir en timmes powerwalk nu och ikväll blir det rygg & biceps med lillebror. Veckans 5:e pass, like toxic got damn it. Det hälsosammaste toxic man kan hitta lovar jag dig!

 

 

 

 

Du och din kropp förtjänar väl att må faboulus every single day?

Att starta nya vanor och förvandla dem till rutiner tar tid. Det kommer att vara jobbigt. Det kommer att göra ont. Du kommer att vilja ge upp en miljon gånger and then some. Men du kommer inte att ge med dig för du har bestämt dig. Du har ett mål, en vision och en dröm och du kommer att kämpa tills du stupar för den bilden. Du kommer att ha dåliga dagar och du kommer att ha bra dagar. Glöm inte att det är de dåliga dagarna som utvecklar oss. Det är de dåliga dagarna som gör de bra dagarna.

 

 

 

Den dagen när du med ett leende på läpparna kan säga "I made it" kommer att vara värt allt svett, all tid och all smärta i världen. You can achive whatever you want. Just set your mind to it!

 

Step out of your comfortzone and go. The most fulfilling feeling in the world

 

 

 

Är det dags att bestämma sig? Är det dags att ge din kropp vad den förtjänar?

Är det dags att uppleva dig själv? Är det dags att må bra?

 

 

 

 

Jag har haft två riktigt grymma träningsdagar.

Igår köde jag rygg & biceps med lillebror och idag har jag kört ben all by myself. Lillebror var hyffsat med på noterna igår han också och han tyckte det var det jobbigaste passet hitills, asum!

 

Jag körde full fokus på ryggen. Jag har förbannat svårt att få träningsvärk i ryggen och ja jag vet, man måste inte få träningsvärk men det är ju ett jädra härligt bevis på slitet kan jag tycka. Vem vaknade med träningsvärk i ryggen idag? Lycklig tjej!

 

 

Idag då? Var helt otroligt opeppad när jag stack iväg till gymmet imorse, jag har en sådan hatkärlek till just benpass. Väl på gymmet och efter 4 set benspark var jag på banan.

 

Jag kan säga att efter det här gick jag lite som en anka, haha!

Körde 2 magövingar, en rumpövning + några plankor innan jag avslutade med grodhopp 10*5 och till sist jägarvila * 3 till failure.

Det är verkligen hatkärlek det här och bästa känslan när man är finished and done!

 

Imorgon är jag taggad för axlar, bröst & triceps. Jag ska nöta dips, jaaa det ska jag! PEPP!

 

 

 

 

Det påpekas ofta om min träning och hur jag äter, till både höger och vänster. Övervägande delen av påpekanden är förvånansvärt nog negativa. Vi lever i ett samhälle där det anses fullt normalt och trycka någon chipspåse i veckan och att äta sin lunch på snabbmatsställen var eviga dag. Om man istället är den som försöker äta hälsosamt, ta hand om sig själv i största möjliga mån, träna & motionera i strävan efter att vara sitt bästa möjliga jag - då mina kära vänner blir man påhoppad som om man gjorde någonting fel.

I min värld kommer det aldrig att bli normalt att bomba min kropp med en massa onödigheter on a daily basis. Vi har en kropp som vi ska leva med i gud vet hur många år, varför förbruka den enda kroppen vi har istället för att ta hand om den och ge den vad den behöver.

Med det sagt säger jag inte heller att det är normalt att aldrig någonsin unna sig någonting som man själv tycker är gott. Tycker du om choklad? Njut då för i helvete av lite choklad när du känner att du behöver/vill/kan, det finns ingenting som säger att man behöver trycka en hel chokladkaka varje gång för det. Unna själen!

 

 

Det här med styrketräning är min hobby, min passion och mitt intresse helt enkelt. Jag tränar hårt och jag tränar oftare än average Svensson. Problemet ligger oftast i att jag tränar alldeles för mycket. Om jag istället hade sysslat med låt säga fotboll, tror ni då att folk hade betett sig likadant? Inte en chans säger jag. Det är mer okej att spela fotboll flera gånger i veckan än att styrketräna samma amount. Varför har styrketräning dåligt rykte hos alla "Svenssons" som inte själva pysslar med just det? Im clueless!

En sak som min bättre hälft alltid har sagt stämmer så fruktansvärt bra.

Det är stört omöjligt att försöka diskutera träning med någon som inte har ett mål med sin träning, någon som motionerar och tränar för att det är det man "ska" göra. Därför låter jag mer än gärna bli!

Vill jag träna 5 gånger i veckan, 2 gånger per dag eller 2 gånger i veckan så gör jag det. Jag vet vad jag själv mår bra av och jag tänker under inga omständigheter sätta mitt eget välbefinnande åt sidan.

Det finns bara en av mig!

 

Däremot är det här min blogg, här skriver jag precis vad jag vill och hur jag vill om vad jag vill. Vill jag skriva om träning, då kan ni ge er tusan på att jag tänker skriva om träning. Vill jag skriva om vad jag har shoppat eller vad vi har sysslat med under en dag, då gör jag det med.

Min blogg, mina regler!

 

 

Om du tränar hårt får du resultat. Den där armen var rak & slapp när jag inledde min gymkarriär.

 

 

 

 

 

 

Jag funderar och funderar på min nästa tatuering. Jag har världens beslutsångest, jag skulle vilja skriva en text på en av mina biceps men mina armar är inte i den shape jag vill att dem ska vara och innan dess blir det ingen tattoo där inte. Min senaste fundering (som jag funderat länge på till och från) är att tatuera en dreamcatcher, så himla fint! Runt i kring revbenen tänker jag mig att den ska sitta, som på första bilden, min favvo!

Perfekt att det gör så djävulskt ont att tatuera på revbenen då och jag har bara en text men den var tillräckligt med pain.

 

 

 

Funderingarna fortsätter ett tag till.

 

 

 

 

 

Härligt väder idag hörrni. Jag satt på balkongen i kanske 10 minuter imorse och njöt av min frukost. Jag fick värsta randen av den korta stunden, idag hade man ju inte velat vara ledig nej! Jobbat från 11.45-19.15 men det har gått riktigt bra, trodde det skulle vara mer ös idag, det borde det ha varoit också om man jämför försäljningen men men..

Var lycklig tjej när jag fick stämpla ut, snacka lite goja med Jessica och för att till sist hoppa in i bilen och dunka min nya skiva på grymt hög volym. Bästa!

Hämtade hem karln på vägen och nu förbereder vi lite mat för min mage kurrar minsann. Lillis har varit med sin farmor idag och vi hämtar hem henne imorgonbitti efter att vi har tränat. Jag hoppas på fint väder imorgon, jag skulle mer än gärna åka och lägga mig någonstans och bara njuta & umgås istället för att fira midsommar som vanligt. Mys! På kvällen ska vi iallafall grilla med vänner för vädret ska ju bli fint. Det har vi ju bestämt by now!!!

 

Jag tänker mig mat i soffan framför en film. JAAA!

Men först.. Lite sommarinspo, helt rätt mood.

 

 

Jag blir så lycklig av varenda en!