.

Det började i måndagskväll när vi skulle åka och hämta hem gänget som varit i Thailand. Under natten kunde jag vakna av den där molande smärtan och sedan dess har värkarna kommit och gått. Absolut inget regelbundet men någon gång i timman sådär dyker dem upp skulle jag väl tro. Nu börjar väl kroppen med andra ord träna på riktigt. Det närmar sig trots allt, 23 dagar kvar nu.

Sist hade jag knappt en aning om vad sammandragningar var och allra mindre förvärkar. Då hade jag inga känningar what so ever innan vattnet gick och de riktiga värkarna satte igång som en blixt från en klar himmel. Denna gången har jag haft sammandragningar ganska länge men inga ordentliga förvärkar tills i måndags då.
 
Jag har lämnat lillis på förskolan för en stund sedan och då jädrar får man snigla sig fram för att den där molande smärtan ska hålla sig i schack. Börjar jag röra mig lite för fort gör det väldans ont så vila verkar vara ett ledord just nu för min kropp och när den säger ifrån. Jag tog en snabb sväng med dammsugarn när jag kom hem och plockade undan. Nu tänkte jag göra mig en hallonsmoothie och sätta mig och kika lite på tv. Vid 13 ska jag till min barnmorska på besök, hoppas allt står bra till som vanligt.

Jag ska försöka hinna rensa lite i några skåp här hemma innan dess men vi får se vad kroppen tycker om det. Vore skönt att få det gjort!

En valross i vecka 37.

/ Sandr0o