.

Jag har precis gråtit mig igenom ett helt avsnitt av Sofias änglar. Det är ett fantastiskt & sorgligt program! När man känner igen människor så berörs man alltid extra mycket tycker jag. Det är ju självklart lika hemskt vem än saker & ting drabbar men det blir närmare helt enkelt. Jag brukade se denna kvinnan (mamman) med sin man nästan dagligen när hon köpte en mellanlatte, i en stor mugg med extra mjölk.
Vilka öden vissa människor får gå till mötes.

Livet är skört.
Det är viktigt med perspektiv, som man allt för sällan tar sig tid att fundera över.

R kom nyss hem från jobbet och morrade över en smutsig stekpanna i diskhon. Tänk om vi en dag står där utan varandra som en splittrad familj på något vis, av någon anledning. Hur viktig var då den där stekpannan egentligen? PERSPEKTIV!
Det är ju värdsliga ting men som ju är en del av den vardagen vi lever. Alla små irritationsmoment osv har sin plats också men det är viktigt att stanna upp och fundera på vad som är betydelsefullt och vara tacksam. Vårda var dag som vi får vara här och uppleva.

Försök se förbi den obäddade sängen, den smutsiga stekpannan, den ovikta tvätten och dammtussarna i hörnen.
Åtminstonde med jämna mellanrum och öppna ögonen och skåda allt det fina i livet, uppskatta det som finns och var tacksam.




Jag ska påminna mig själv ofta om att livet är nu och att man aldrig kan veta hur framtiden ser ut.


SLÖSA MED KÄRLEK!


/ Sandr0o