.

Natten till idag var rent ut sagt helt förjävlig. Det började med att Evelyn satte igång att skrika vid elva, ett och två och flera gånger under dessa timmar. Tillslut vid två fick vi nog av att gå upp till hennes säng femtielva gånger i timmen och hade henne i våran säng. Då var hon hur pigg som helst och tumlade omkring i mörkret i våran säng ända fram tills klockan fyra när hon somnade för att ändå fortsätta skrika femtielva gånger i timmen ända fram till klockan sju när hon somnade in på riktigt. Hon somnade i min famn och sov där fram tills 9.30, under den tiden låg jag med halva min kropp utanför sängen då jag inte ville flytta på henne när hon väl somnat så jag låg så förbannat obekvämt men vad gör man.
När det var dags att dra igång dagen var både jag och R duktigt trötta i bollen. R gick upp och tränade strax efter sju också, herregud jag hade lätt prioriterat att sova efter den djävulsnatten utan sömn vi haft.

Någon gång under natten så skrek hon så hysteriskt att jag knappt visste vart jag var eller vad jag hette. Man kan ju undra vad det var för fel egentligen?

Jag håller alla mina tummar och tår jag har för att den kommande natten inte ska se likadan ut. Då avlider vi!

/ Sandr0o