Tröttheten själv.

Sandra.
Sandraaa.
Sandraaaaa.
SANDRAAAAAAA!

Jag blir tokig. Jag orkar inte höra mitt namn en enda gång till. Det känns som om jag jobbar på ett dagis där småbarn jämt och ständigt vill ha uppmärksamhet och hjälp skillnaden är att där är det okej. På min arbetsplats kunde man ju ha hoppats på att folk låg något steg över dagisnivån på intelligensskalan men så fan heller.

Klockan är 10.42 och jag är redan utmattad. Stängningen igår blev precis som enligt förvarningen jag fick, som bagdad ungefär. Men jag fick endå en chock när jag kom till jobbet imorse och såg att det mesta bara var halvfärdigt och jag som var så nedrans trött. Så nu känner jag mig mer levande än död och de senaste dagarnas huvudvärk sitter fortfarande kvar och trycker. Jag blir så trött!
Nu är det dags för lite mat och sedan får jag kämpa för att hålla ut till klockan fem, som tur var är vi ganska många idag.
THANK GOD! 

/ Sandr0o  

Kommentarer

Prata med mig:

Namn:
Remember me?

E-postadress:

URL:

Kärleksbrev:

Trackback